On development – a lecture at KTH.

Royal Institute of Technology

This week I had the opportunity to give a lecture for a class of architecture master students at KTH (the Swedish Royal Institute of Technology). My lecture was a part of a course focusing on architecture and development projects, and development issues are clearly something that many of you have been thinking about. I really enjoyed meeting you and hearing your thoughts and reflections.

We discussed what “development” actually means. Many of you brought up that development can be a double-edged sword. Change can bring improvement, but it can also destroy important traditions and make us forget knowledge that we once possessed. One person brought up that development actually can mean learning from the past and going back to technologies or habits that were more sustainable, but that we at the moment have lost. I think most of you agreed that development has to include equity and a fair division of resources. You also brought up that development, for example democratic development, can not be forced from the outside. To be beneficial, development has to be anchored in the societies themselves.

We talked about whether sustainable development is important for you personally and how our privileged position in the world perhaps insulates us from feeling the urgent need for change. One of you pointed out that you have experienced very warm summers and changing weather that really brings home the reality of global warming. Even if we do not (yet) suffer hardship, our experience of the world around us is changing.

The class of master students, KTH

I spent some time talking about the state of the world today, the hopeful and encouraging fact that life is improving for so many people, as well as the more worrying trends of increasing inequity in the world and the fact that the environmental situation is becoming more and more dire. (Just this past week, a new report was released by WWF documenting that the number of marine mammals, birds, reptiles and fish has decreased with about 50% since the 1970s.)

We then moved on to talk about the concept of development itself, reasons why development project fail or prosper, the millennium development goals and the new sustainable development goals/agenda 2030 that is likely to provide a road map for future development work. In the end, I told you a bit about the project that I worked with in Nepal, a rural development project that focuses on organic farming and that has been very successful. 

I want to thank you all for a very nice day and wish you the best of luck with your projects! Thank you very much also to Ingrid and Alexis, both for inviting me and for sharing so generously your knowledge and experience.

More information:

Statistics on the situation in the world today: http://www.gapminder.org

A Ted talk that introduces the concept of environmental justice: http://www.ted.com/talks/majora_carter_s_tale_of_urban_renewal?language=en

The video introducing Agenda 2030: https://www.youtube.com/watch?v=ntRnq_U13Eo

Art project, Where children sleep: http://jamesmollison.com/books/where-children-sleep/ and http://www.today.com/slideshow/today/where-children-sleep-a-moving-look-at-what-kids-have–and-lack-44077710

The Living Planet Report 2014, by WWF, for the ‘amazing and terrifying’ graph with the small green box that combines sustainable development and global footprint: http://wwf.panda.org/about_our_earth/all_publications/living_planet_report/

Also from the WWF, the Living Blue Planet Report 2015 for the statistics on marine life: http://ocean.panda.org.s3.amazonaws.com/media/Living_Blue_Planet_Report_2015_08_31.pdf

More information on the Swedish development cooperation: http://www.sida.se/English/how-we-work/about-swedish-development-cooperation/

Books:

The book with the critical quote on the history of development is called
Planet Dialectics – Explorations in Environment and Development
by Wolfgang Sachs, 1999

The book with the quote on development as increased opportunities is called
Development as Freedom
by Amartya Sen, 1999

The book by an anthropologist who discusses the constraints of aid projects and how they shape policy in the context of an aid project in Lesotho that could not work with the root causes to poverty since the root causes were in South Africa and the project were taking place in Lesotho is called
The anti-politics machine
by James Ferguson, 1994

Wikipedia has a pretty good summary of the key concepts of the book: https://en.wikipedia.org/wiki/The_Anti-Politics_Machine

There’s another anthropologist that has written a similar critique, with is also good. I would, however, recommend James Ferguson first. The other book is called Cultivating development – an ethnography of aid policy and practice.
David Mosse, 2005

Ta världen in i klassrummet

Den 9 september arrangerade Skytteanska skolan i Tärnaby temadagen ”Ta världen in i klassrummet”. Syftet var att skolans 150 elever (förskola-årskurs 9) under en heldag skulle få lyfta blicken och få diskutera globala frågor. Sida Alumni fick en inbjudning och två alumner fick möjligheten att åka upp för att hålla i fyra pass. Där vi utgick från våra fältstudier som vi gjort i Tanzania under 2014, och i förhållande till dessa lyfte vi grundläggande utvecklingsfrågor till diskussion. Under dagen arbetade vi parallellt med Sensus multireligiösa guider och den Globala skolan.

Under våra pass var samtalsämnena om högt och lågt, där fokus låg på våra upplevelser från Tanzania, där vi var inne på både städers utveckling och landsbygdens möjligheter. Där framförallt barn och ungas situation belystes. Värderingsövningar med fokus på mänskliga rättigheter och mötet med ”den andre” genomfördes med stor entusiasm från eleverna. Poängen med övningarna var att eleverna själva skulle få uppleva händelser från en annan persons perspektiv, och vår förhoppning var att de skulle öppna upp för ett normkritiskt tänkande.

IMG_88281

Eleverna var väldigt pålästa och hade mycket relevanta frågor, och vi fick ta del av intressanta diskussioner om allt från Tanzanias djurliv till fattigdomsbegreppet. Passen med de äldre eleverna avslutades med frågeställningen: ”Blir världen bättre?” där resultat från Milleniemålen lyftes och diskuterades. Vi konstaterade att världen har blivit en bättre plats för de flesta sedan målen instiftades, men att det fortfarande finns mycket att jobba på. Diskussionen ledde vidare till de 17 nya hållbarhetsmålen och Post-2015 agendan. Tiden var dock begränsad och vi han tyvärr inte prata så mycket om detta, men den som vill kan läsa/se mer om detta ämne via dessa länkar:

8 Millennium Development Goals: What We Met And Missed: https://www.youtube.com/watch?v=A5giOGjj5X8

FN, de 17 nya hållbarhetsmålen: http://www.hallbarhetsmalen.se/om-hallbarhetsmalen/

Slutligen vill vi tacka Skytteanska skolan och dess elever för att vi fick komma, vi hade en väldigt rolig dag!

Timo och Victoria

”Om alla gör något litet blir det stort tillsammans”

En av dom första riktigt varma och soliga sommardagarna begav jag mig till Elinebergskyrkan för att hålla ett Sida Alumni-pass för en grupp konfirmander. Önskan var att jag skulle fokusera på medmänsklighet och solidaritet, frågor som de pratat om tidigare i konfirmandgruppen, men nu ville få ett globalt perspektiv på. Svenska kyrkan, vilken konfirmandgruppen tillhör, är även en av de 19 så kallade ramorganisationer som får bidrag från Sida för att bedriva utvecklingssamarbete i enlighet med Sidas riktlinjer.

Det märktes på stämningen att det var en grupp som nyss varit iväg på läger ihop och kände varandra väl och det var många som gärna diskuterade under övningarna vi gjorde. Särskilt när vi körde övningen Fyra hörn blev det många intressanta diskussioner och det var många som hade egna förslag på till exempel hur världen kan bli bättre. Majoriteten var överens om att det är allas ansvar att bidra till att göra världen bättre och att om alla gör något litet så blir det stort tillsammans. Det här lilla, som var och en kan bidra med, menade konfirmanderna kan vara alltifrån att starta facebook-grupper, till att påverka politiker till att tänka på vad en konsumerar.

När jag berättade om Paraguay och min praktik där fick jag frågan vad jag tycker om landets president, Horacio Cartes, en fråga som lätt skulle kunna fylla flera blogginlägg. För att inte bara lyfta fram mina personliga åsikter och vad jag hört av vänner i Paraguay så har jag försökt hitta artiklar eller liknande på svenska om denne omdiskuterade president. Eftersom Paraguay inte är ett land som är särskilt välbevakat i svensk media så är utbudet på texter väldigt skralt. En text jag hittat som lyfter mycket av den kritik mot presidenten som finns är en text av Erik de la Reguera som publicerades i Dagens Nyheter 2013, strax innan Cartes blev vald till president. För er som vill ha fler källor så finns det fler artiklar om Cartes på engelska från till exempel New York Times och BBC.

Det finns mycket att säga om både Cartes och Paraguay så kanske återkommer jag till det i framtida blogginlägg. Nu däremot vill jag önska gruppen jag träffade igår stort lycka till med konfirmationen på lördag!

”I am a Liberian, not a Virus”

Igår var jag inbjuden till Kungsholmens gymnasium i Stockholm för att prata med eleverna som läser en kurs i Global Health and Development. Tack så mycket! En sådan kurs tycker jag, helt opartiskt att alla borde läsa!

Några av eleverna hade tidigare under terminen skrivit arbeten om Ebola-utbrottet i Västafrika och hade därför hört ganska mycket om situationen i Liberia under utbrottet, som sedan ett par veckor är över i landet. Liberia friskförklarades av Världshälsoorganisationen den nionde maj. Många runt om i världen och i Liberia blev rädda för detta osynliga virus och visste eller vet inte hur det smittar. I en social media kampanj som fick stort gensvar som kallas ”I am a Liberian, not a Virus” så ville man sprida budskapet om att man inte behöver vara rädd eller frysa ute Liberianer, många som inte ens vistas i landet under utbrottet,  eller människor som befunnit sig i Västafrika för den deleb. Det Liberia jag känner är långt ifrån ”bara” Ebola så jag tog tillfället i akt att också visa andra sidor av landet.

Vi pratade om människor och om det fantastiska jobb som många ungdomar gjorde för att sprida information och kunskap om ebolaviruset. Vi pratade också om vädret. Visste ni till exempel att det påstås regna mer i Liberia på en månad under regnperioden än i London på ett år? Vi pratade om vad man kan göra på fritiden, om den internationella surftävlingen som äger rum i Robetsport och hur det ryktades om att en skådespelerska från Gossip Girl besökte den förra året (!). Vi pratade om vägar och tillgång till el, om svårigheter, möjligheter och drömmar som går i uppfyllelse.

Jag fick en glad känsla av att många av eleverna kommer fortsätta med vidare studier och uppdrag inom detta område efter utspringet på fredag så jag vill önska er alla massa lycka till med vad ni än tar er för! Ta hand om er och varandra och grattis till studenten!

Här är länken till en atrikel om kampanjen: http://www.theguardian.com/world/2014/oct/22/ebola-liberia-not-virus-stigma

Förberedelse inför resor till Tanzania och Kina

I fredags strålade Josefin och jag samman på Kullagymnasiet i Höganäs. Vi var inbjudna för att dela med oss av våra erfarenheter och ge lite tips inför elevernas kommande resor till skolor i Kina och Tanzania, som Kullagymnasiet har utbyten med.

Josefin och jag körde pass med två grupper parallellt, Josefins pass var inriktat på miljö-frågor och mitt på mänskliga rättigheter. Förhoppningsvis kompletterade passen varandra bra. Jag inledde mitt pass med att köra en kort frågesport där eleverna fick gissa kring hur läget i världen ser ut idag och de kunde till och med svara på någon fråga innan jag ens hade läst svarsalternativen – bra jobbat!

Eftersom Tanzania är ett av de länder som Sverige ger mest bistånd till tänkte jag att det kunde vara bra för eleverna att känna till lite om hur Sida och svenskt utvecklingssamarbete fungerar så jag berättade en del om det. Tillsammans diskuterade vi vidare kring vilka mänskliga rättigheter som är viktigast och varför, något som det inte finns ett rätt svar på. Vi kom också in på hur det ser ut i Tanzania och Kina – kanske tillgodoses inte alla rättigheter vi diskuterade där?

Vi fortsatte på temat rättigheter och jag berättade kort om hur organisationen som jag var hos i Paraguay arbetar för rätten till en skälig bostad. Jag passade också på att introducera begreppet matsuveränitet, ett alternativ till det rådande systemet som introducerats av rörelsen La Via Campesina. Matsuveränitet tycker jag är ett väldigt intressant alternativ som är relevant att känna till när en pratar om hållbar utveckling och miljö, vilket är ämnen som eleverna vi träffade studerar.

Tillsammans hoppas jag att Josefin och jag kunde ge bra tips och input till elevernas stundande resor, vilka jag tänker följa via sociala medier.

Tack för att vi fick komma till Kullagymnasiet och stort lycka till med både besök och resor!

FullSizeRender (1) FullSizeRender (2)

Tredje besöket på Ållebergsgymnasiet i Falköping

Ållebergsgymnasiet i Falköping har verkligen visat stort intresse för Sida alumni-projektet. Under mitt tredje besök på  denna ståtliga gymnasieskola hade jag under förmiddagen äran att stifta bekantskap med två klasser från ekonomi och handelsprogrammet, samt en grupp elever från trä- och industriprogrammet.

Under mitt första pass uppmuntrades jag att prata lite extra om folkmorden i Guatemala, då jag fick informationen att ni nyligen haft folkmordstema inom samhällskunskapen. Det visade sig att kriget och folkmordet i Guatemala var okänt för er och ni lyssnade spänt när jag berättade om de små Maya-byarna San Francisco och Yalambojoch i nordvästra Guatemala, om Josés levnadsöde och om den svenska solidaritetsföreningen Colchaj Nac Luum’s envisa biståndsarbete i området. Jag pratade mycket om mayafolket i allmänhet och hur de fortsätter att kämpa för sina rättigheter, snart 20 år efter att kriget i Guatemala tog slut och det militanta hotet mot urbefolkningen upphörde. Jag berättade om hur det sociala våldet i Guatemala har ersatt krigets våldsamheter och om hur särskilt utsatta kvinnorna är, i detta land där ”machismo”-mentaliteten spänner klorna i kulturen. Jag berättade också om Sveriges och Sidas tro på betydelsen av att arbeta särskilt mycket med demokrati och mänskliga rättigheter världen över, och vi satte Guatemalas utvecklingsproblem efter inbördeskriget och folkmordet i kontrast mot hur millenniemålen har gått rent generellt i världen sedan de spikades upp år 2000. Med tanke på alla de problem som vi tittade på i Guatemala kändes det som att ni tyckte att exemplet om Colchaj Nac Luums utbildning och kulturfrämjande i Yalambojoch är ett viktigt arbete för att förbättra  förutsättningarna för nuvarande och nästa generation ungdomar i den här lilla men stolta jordbruksbygden.

Ni trä- och industrielever hade kriminalitet som specialtema för dagen i er samhällskunskapsundervisning. Därför pratade jag lite extra mycket om våldet i Guatemala och ni fick en liten inblick i hur mycket av det drogrelaterade våldet som kan kopplas samman med den politiska och ekonomiska korruptionen i landet, och hur det svenska biståndsarbetet i Yalambojoch har påverkats av denna problematik genom åren . Jag berättade också att ungefär 100 människor mördas varje vecka i Guatemala, och att gärningsmannen i bästa fall straffas 4 gånger av fallen. Vad jag bland annat ville påvisa för er med den här informationen är hur komplicerat och ansträngt biståndsarbete kan bli i länder och områden där man som biståndsarbetare inte alltid känner sig helt säker, av exempelvis juridiska eller politiska skäl. Samtidigt är förstås insatser för utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i dessa länder och områden alltid extra viktiga!

Vi pratade också en del om skogsprojektet ”Awum Té” i Yalambojoch, som har blivit lite av en framgångssaga för byn och ett kvitto på hur bra utvecklingsprojekt kan gå om människorna som det drabbar får spela huvudroller. Detta skogsprojekt utgör ett fint exempel för det som många utvecklings- och biståndsexperter gärna kallar för ”lokalt ägarskap”.

Jag märkte att några av er var lite extra nyfikna på hur det kan vara att resa ut i världen för att träffa och prata med människor i andra kulturer, som är i mer eller mindre behov av någon form av hjälp eller förändring i sina liv. Och jag uppmanar er ännu en gång att komma ihåg att ni har alla möjligheter att ta er ut i världen och stilla er nyfikenhet, exempelvis med hjälp av ett stipendium genom Sida. Men det finns också många andra vägar ut. Och tro mig, kunde jag så kan ni det också!

Efter en trevlig och god lunch i skolans matsal med Helena som hjälpte mig arrangera dagens föreläsningar (tack för hjälpen!)  avslutade jag dagen med en liten specialföreläsning för en lärargrupp inom handelsprogrammet. Eftersom ni själva är i kast med att blanda er i ett handelsprojekt som främjar guatemalanska kvinnors handarbeten pratade vi en hel del om kvinnors förutsättningar på den guatemalanska arbetsmarknaden i allmänhet, och om mayakvinnornas förutsättningar i synnerhet. Jag berättade också om mina intryck från min tid i det färgstarka och fingerfärdiga Guatemala och hur det för mig blev uppenbart att sykonsten – och hela bevarandet av mayakvinnornas traditionella utstyrsel – inte bara är en fråga om tycke och smak utan utgör också en viktig symbolik för hundratals år av förtryck, och behovet av att få vara ”Maya” med allt vad det innebär. Därför tror jag att höstens projekt kommer att bli berikande både för er och för eleverna.

Stort tack till alla elever och lärare på Ållebergsgymnasiet för en genomhärlig dag! Lycka till med allt och ta hand om er!

ålleberg 13 maj ålleberg 13 maj 2

Robin

Vattenexperter på Hjäruplundsskolan

Idag tåg jag för andra gången tåget till Hjärup. Eleverna på Hjäruplundsskolan tyckte om mitt senaste besök så jag fick äran att åka dit ännu en gång. Då föreläste jag för två åttor, men nu var det dags att besöka en klass i årskurs sex som i sin undervisning hade lite extra fokus på vattenförsörjning runt om i världen. Det visade sig att ni hade massor att kunskap och tankar kring just detta ämne.

Vi började med att hoppa in i termometern för att fundera och problematisera begrepp som rättvisa och fattigdom. Ni tyckte att världen var orättvis, speciellt eftersom man inte kan bestämma i vilket land man föds och därmed inte vilka förutsättningar man får i livet. Jag berättade sedan att det bara är 0,08% chans att födas i Sverige, ett land där man har det ganska bra. Eftersom ni är experter på det här med vattentillgångar sa ni också att det är orättvist att vissa länder har mer tillgång till vatten än andra. Ni uppmärksammade att man kan vara fattig på många sätt, inte bara på pengar. Exempelvis kan man ju vara fattig på familj och vänner, eller på rent vatten.

Sedan hjälptes vi åt att prata lite om Indien eftersom jag skulle berätta om min praktiktid där. Det visade sig att ni även var pålästa inom detta ämne. Er lärare har själv rest där och hon har berättat mycket om sina upplevelser. Kul! Det är många som bor där sa ni, och ni gissade nästan rätt på hur många. Indien har 1,2 miljarder invånare, cirka 1/7 av världens befolkning. Många av dessa människor lever fattigt, men det finns även en stor medelklass i Indien. De lever ett liv som är väldigt likt vårat, de går i skola, kör bil och åker på semester. Jag berättade lite mer om miljöorganisationen jag jobbade på och hur nedsmutsning kan förorena vattendrag. Ett problem är att de inte har råd att skaffa lika bra värmekraftverk som vi har i Sverige. Då sa en av er ”Kan vi inte bara gå ihop alla länder och se till att varenda land får varsin bra anläggning?” Ja, det tycker jag med! Då skulle vi slippa föroreningar i vattnet och i luften. Hoppas att det blir så i framtiden.

Sedan kom vi in på nästa ämne, och här tror jag faktiskt att jag berättade något som ni inte redan visste! I McLeod Ganj, där jag var, bodde många Tibetaner. Många av er visste inte vad Tibet var, så jag visade en karta och berättade lite om ockupationen av Tibet. Jag berättade att området kallas för världens tredje pol eftersom det finns så mycket glaciärer där. När de smälter på grund av den globala uppvärmningen minskar tillgången till sötvatten, vilket blir ett problem då många stora floder i Asien börjar på den tibetanska platån.

Vi avslutade med en frågesport om tillståndet i världen, och till slut kom vi fram till att det blir bättre. När jag visade att proportionen av fattiga i världen har halverats de senaste 20 åren applåderade ni! Så härligt! Det är värt att fira.

Tack för att jag fick komma till er. Fortsätt vara nyfikna och bry er om att världen ska bli bättre!

Anna Strannegård

Under workshopen använde jag:

http://www.livetslotteri.se

http://www.gapminder.org

http://www.worldmapper.org

bild(4)